Ledare

En näring på undantag

Riksdagen behandlade onsdagen den 18 mars regeringens proposition om nya regler för arbetskraftsinvandring. Den bakomliggande utredningen kom redan i februari för två år sedan. I december kom efter remissbehandling regeringens proposition som nu alltså behandlats i Riksdagen.

De punkter som främst berör de gröna näringarna är det så kallade lönekravet, definitionen av säsongsarbete och vilka möjligheter till undantag som finns för olika yrkesgrupper. I utredningen föreslogs ett minimikrav på medianlön för att ett arbetstillstånd ska beviljas. Vid tiden för utredningen var den 34 200 kronor medan medianlönen för säsongsarbetare från tredje land var 22 117 kronor. Utredningen föreslog också att förlänga tillståndstiden för säsongsarbete från sex till nio månader. Dessutom föreslogs vissa yrken undantas från lönekravet och att bland annat bärplockare från tredje land inte skulle beviljas arbetstillstånd.

Bland remissvaren vänder sig bland annat LRF, Gröna Arbetsgivare, Kommunal och Livsmedelsföretagen mot lönekravet, som i princip skulle innebära införande av ett lönegolv och leda till kompetensbrist eller att en del verksamheter helt enkelt får stänga. Flera remissinstanser vände sig också mot regeln om undantag för vissa grupper från lönekravet. Skulle ändå ett lönegolv i nivå med det föreslagna införas framhölls att det då finns behov av undantag för vissa yrkesgrupper.

En förlängning av definitionen säsongsarbete från sex till nio månader välkomnades.

I propositionen från i höstas hade lönekravet mjukats upp något till att uppgå till 90 procent av medianlön vid tidpunkt för ansökan. I skrivande stund motsvarar det ett lönekrav på 33 390 kronor. Regeringen ska få meddela undantag från lönekrav och en sådan förteckning kom från Migrationsverket 20 mars.

När det gäller undantag för vissa yrkesgrupper från att beviljas arbetstillstånd förbehåller sig regeringen att få göra sådana eller delegera till berörda myndigheter. Här nämns jord- och skogsbruk i en bisats, vilket innebär att hotet att inte bevilja bärplockare arbetstillstånd inte kan ses som helt undanröjt.

Från oppositionen förelåg en rad motioner. Socialdemokraterna ville koppla lönekravet till kollektivavtal och att inte säsongsarbete förlängs till nio månader. Även Miljöpartiet ville se lönekravet kopplat till kollektivavtal och att undantag därmed inte ska behöva göras. Däremot var MP inte emot förlängd tillståndstid. Vänstern stämde in i kören som ville avvisa lönekravet och vände sig liksom S mot förlängd tillståndstid för säsongsarbete. Även Centern motsatte sig regeringens förslag på införande av ett lönekrav, men säger inget om den förlängda tillståndstiden. Alla fyra oppositionspartier motsätter sig möjligheten att göra undantag från det lönekrav som de alltså redan avvisat.

Riksdagen antog propositionen i sin helhet.

För näringen är den förlängda tillståndstiden för säsongsarbete en tydlig förbättring och välkomnas. Däremot innebär, som flera remissinstanser och oppositionen påpekar, ett lönekrav på 90 procent av medianlönen med möjlighet till undantag enligt beslut av regeringen eller delegerad myndighet införandet av ett godtycke som kan gynna eller missgynna de gröna näringarna, allt beroende på dagsform.

I listan på vilka yrken som föreslås presenterades den 20 mars hade som väntat inget undantag beviljats för bärplockare, som anses ha för låga kvalifikationskrav för att ingå i Migrationsverkets bedömning. Istället hänvisas till EU:s säsongsanställningsdirektiv. De yrkesgrupper som hör till de gröna näringarna och som föreslås få undantag är odlare av jordbruksväxter, frukt och bär, trädgårdsodlare och trädgårdsanläggare. Även kockar och kallskänkor, som kan ha viss roll, föreslås undantag.

Om detta håller så kom i alla fall något gott ur detta i form av den förlängda tillståndstiden. Sedan gäller det att hålla tummarna att undantagen står sig.

Som prenumerant har du fri tillgång till alla utgåvor i digital form sedan 2016. Till arkivet!