Att det finns en grönsaksodlare vid varje gård på bördiga Bjärehalvön är kanske en överdrift men gott om dem är det. Vid ett studiebesök arrangerat av LRF Trädgård fick några av de som odlar frilandsgrönsaker besök av ett stort antal intresserade deltagare.

Många av grönsaksodlingarna på Bjäre har brukats i generationer och hos familjen Svensson är det åttonde och nionde generationen som är i gång och odlar grönsaker på 80 hektar. Leif och Agneta Svensson tog över gården 1984 och sedan ett par år är även barnen Josefin och Johan aktiva i företaget.

Sedan Leif och Agneta tog över företaget, som då både var lantbruk och grönsaksodling, har de utökat sortimentet. Året startar med färskpotatis, sedan är det dags för sallat, jordgubbar, hallon och blåbär. Grönkål och annan kål brukar komma igång efter midsommar för att sedan skördas stora delar av året. Under augusti till november skördas pumpor av olika slag.

–  När barnen kom med i verksamheten fick vi lägga på mer produkter, säger Agneta Svensson som ber sonen Johan visa det senaste tillskottet – purjolök.

Läs mer i tidningen…

Som prenumerant kan du även läsa äldre nummer i vårt digitala arkiv.

Trädgårdsmästare Margareta ­Cronfalk var en kvinna i mans­dominerad bransch under tidigt 1900-tal. Inger Olausson, hortonom och forskare och Boel Nordgren, trädgårdsantikvarie har här satt in Margaretas historia i större sammanhang.

Margareta Cronfalks (1889–1986) generation var det ovanligt att kvinnor fick möjlighet att gå längre trädgårdsutbildningar. Men Margareta utgjorde ett undantag och utbildade sig till trädgårdsmästare vid Alnarps trädgårdsskola 1910–1912, efter en trädgårds­utbildning för kvinnor i Blekinge. Därefter arbetade hon som herrgårdsträdgårdsmästare under hela sitt liv.

Utgångspunkten för den här texten är två artiklar i Viola 1983 av Sven Hermelin och Susanne Linde, uppgifter från Margaretas efter­levande och annat material som vi funnit under våra studier av kvinnors vägar in i trädgårdsbranschen.

Margareta Cronfalk, född Hallgren, växte upp i närheten av Vetlanda i Småland. Alla de sex barnen i familjen fick möjlighet att utbilda sig – de tre äldre systrarna blev lärarinnor. Margareta var praktiskt lagd och kom att ägna sig åt trädgård. Att hon alls fick utbilda sig berodde dels på att familjen måste ha haft en liberal syn på kvinnor och utbildning, något som inte var självklart vid denna tid, dels på att en rad personer länge arbetat för att trädgårds­utbildningar skulle öppnas för kvinnor.

Läs mer i tidningen…

Som prenumerant kan du även läsa äldre nummer i vårt digitala arkiv.