Lennart Wikström
Lennart Wikström
lennart@viola.se

Dagens glastak

Jag bläddrade i gamla handlingar från millenniets första år då jag var ganska djupt involverad i vad som då var landets största satsning på odling av tomater i växthus. Den initierade läsaren förstår säkert vad jag pratar om. Det handlar om det som idag är landets största tomatodling på 16 hektar, nämligen Nordic Greens odling i Dalköpinge strax öster om Trelleborg, kanske mer kända under varumärket Alfred Pedersen & Son.

Det var på sin tid ett äventyrligt projekt, inte på grund av att marknaden inte fanns, utan på grund av projektets omfattning. Minsta lilla felnavigering och båten riskerar att gunga till rätt rejält. Och det var lite skakigt under några månader, vattnet närmade sig relingen och det skvätte in en del när det blåste, men i slutändan klarade sig bolaget.

Utan att avslöja för mycket var det med den tidens mått en ganska stor investering som landade strax under tusenlappen per kvadratmeter. Men förutsättningarna för produktion var god och inledningsvis räknade bolaget med en årlig avkastning på mellan fyra och fem tusen ton tomater om året. Ränteläget var lite högre än idag, kring fyra procent, och med en kalkylränta på fem procent och 15 års avskrivning hamnade kapitalkostnaden på 1,70 per kilo tomat.

Mycket vatten har flutit genom ledningarna sedan dess, och idag är tomatodlingen i Frövi i anslutning till Billeruds Korsnäs pappersbruk landets absolut största projekt med enligt uppgifter i media en investeringskostnad i den första etappen på 100000 kvadratmeter på 1,4 miljarder kronor. Det blir en kostnad på 14000 kronor per kvadratmeter, eller omräknat till kapitalkostnad fördelat på 8000 ton tomater per år på 15,75 kronor per kilo tomat.

Under de 23 år som gått från juni 2001 till juni 2024 har inflationen ökat prisnivån i landet med 60 procent. Visserligen har konsumenternas disponibla inkomst ökat med det dubbla under samma tidsperiod, men hur man än räknar är det svårt att komma fram till att betalningsförmågan – eller viljan för den delen – skulle ha ökat nio gånger. Även om blott Sverige svenska tomater har.

Det finns ingen anledning att spekulera i framtiden för tomatodlingen i Frövi. Det planeras för en utökning av odlingen i samma storlek som den nuvarande, och med en stor del av de fasta kostnaderna och anslutningen av spillvärme från pappersbruket redan tagna förbättras nog kalkylen väsentligt.

Vad volymerna får för effekt på tomatpriset går det naturligtvis bara att spekulera om, men det riskerar att bli lite som med elmarknaden, där alla odlingar har samma leveransstruktur och därmed en prispress under högsäsong. Samtidigt kan det vara en intressant benchmarking för den som planerar att investera i odling av tomat under glas att se var taket ligger.

För visst finns det plats för fler odlingar, även om spillvärmespekulanterna planerar nya anläggningar nära andra industrianläggningar. Men det kräver förutom en noggrann kalkylering och styrning av investeringskostnaderna också ett utvecklat sortimentstänk, ungefär som med planerad elproduktion. Det innebär att kunna styra sin produktion mot nischer med bättre betalningsförmåga och att ha leveransmöjligheter när volymerna från de stora anläggningarna går ner.

För vem vill inte se en ökad tillväxt i en tillväxtbransch?

Som prenumerant har du fri tillgång till alla utgåvor i digital form sedan 2016. Till arkivet!