Lennart Wikström
Lennart Wikström
lennart@viola.se

Påta mera

Violas redaktör Ann Richardsson brukar behöva påminna mig om att det även finns prydnadsväxter. Annars händer det lätt att fokus, på grund av min bakgrund inom livsmedel och lantbruk, hamnar på den ätbara sidan av de gröna näringarna. Därför är det bra att vi får år som detta märkliga Corona-år, där vårt behov av att arbeta med händerna för att få något vackert att se på blir så tydligt. Med mer tid i den närmaste kretsen och begränsade möjlig­heter att resa har trädgårdsbutiker, plantskolor och byggmarknadernas trädgårdsavdelningar märkt av ett rejält uppsving. Påta mera!
Det säger också något om hur komplicerad vår ekonomi är när det blir så tydligt att trädgårdsbutiker och leverantörer av prydnadsväxter inte främst konkurrerar med varandra utan med upplevelseindustrin. Grundvalutan heter pengar och tid och brist på tid är brist på mening. Förhoppningsvis återupptäcker många nu värdet och nöjet i att odla själva både till lyst och nytta och behåller det när vi går tillbaka till det nya normala.
Men den här våren är det inte bara prydnadsväxter och garden centers som har noterat ett uppsving – även livsmedelssidan märker av en ökad köpvilja från konsumenterna. År 2017 var första året som trädgårdsnäringen, som den redovisas i statistiken, hade en omsättning som översteg fem ­miljarder kronor. Efter det besvärliga 2018 steg priserna mer än ­produktionen minskade och omsättningen steg ytterligare.
Även 2019 blev ett bra år – trots lägre avräkningspriser inom flera segment. Mellan 2017 och 2019 steg avräkningsprisindex för trädgårdsprodukter med 16 procent, varav matpotatisen stod för den största ökningen med 25 procent. Prydnadsväxter steg med tolv procent.
Mellan mars 2019, som var en bra månad i efter­dyningarna av torkan 2018 och mars 2020 har avräkningspriserna i genomsnitt legat still. Bakom detta ligger en kraftig prisuppgång för frukt och bär med 61 procent och prydnadsväxter med tolv procent medan grönsaker sjunkit i pris med 14 procent och potatis med hela 31 procent.
Om volymerna i vår verkligen har ökat, som det mesta tyder, på innebär det också en motsvarande ökad omsättning. Det här året skulle alltså kunna bli bättre än 2019 som var bättre än 2018 som var bättre än 2017 som var ett rekordår. Men vi är inte där än.
Den officiella statistiken för priser på enskilda produkter är tämligen knapp­händig. Den fokuserar på reglerade jordbruksvaror inklusive trädgård och som ingår i den statistik som ska rapporteras in till EU. Av prydnadsväxterna är det bara tulpaner som finns med i Jordbruksverkets sammanställning för mars 2020 och för dem steg avräkningspriset till odlare med sju procent mellan 2017 och 2019. I mars i år låg priset två procent över mars 2019.
De kulturer som steg mest i pris mellan 2017 och 2019 var lök med 75 procent och vitkål med 61 procent. I gengäld ligger priset på de produkterna 43 respektive 30 procent lägre i mars i år jämfört med mars förra året. Den största ökningen mellan mars förra året och mars i år har äpplen med 61 procent och växthusodlad gurka med 33 procent.
Både i fabriksled och konsumentled steg priserna med sju procent mellan 2017 och 2019 jämfört med odlarledets 16 procent. Det kan tolkas som att en större andel av konsumentkronan gick tillbaka till primärledet, vilket också styrks av den ökade omsättningen.
Jämfört med EU-genomsnittet steg avräkningspriserna på jordbruksprodukter med en procentenhet mer och Sverige har sedan 2015 haft den snabbaste ökningen av priserna i EU näst efter Polen.
Allt är alltså inte nattsvart i dessa tider. Det kan kanske vara värt en extra pelargon på verandan….

Som prenumerant har du fri tillgång till alla utgåvor i digital form sedan 2016. Till arkivet!