Lennart Wikström
Lennart Wikström
lennart@viola.se

Det går bra nu

Med risk för att bli tjatig: Svensk trädgårdsnäring är en framtidsbransch.
Det går inte att öppna en tidning eller besöka någon av de dagliga nyhetssajterna utan att stöta på artiklar och notiser om att vi upplever en i det närmaste rekordartad hausse för växter. Och detsamma gäller även frukt och grönt som helhet – med en viss reservation som jag kommer till nedan.
Corona-pandemin har inneburit förändrade köp­mönster och preferenser som transporterats upp i värdekedjan. Inledningsvis handlade det om tomma pasta- och toalettpappershyllor i butikerna, något som snart gick över i omvårdnad om hus och trädgård. Plantskolorna och prydnadsväxtodlarna upplevde ett rejält uppsving när vi inte längre kunde resa, gå på restaurang och lärde oss att jobba hemifrån.
Livsmedelshandelns omsättning ökade drastiskt, med tio procent eller mer under några vårmånader och fortfarande ligger ökningen på mellan fem och sex procent på rullande tolv månader. Det är en klar ökning jämfört med ett normalår då den brukar ligga på mellan två och tre procent. E-handeln har ökat med 70 procent på rullande tolv månader, visserligen från ett lågt utgångsläge, men många har lärt sig att handla på nätet. Mest har så kallad click-and-collect ökat och många som vant sig vid att handla via nätet kommer sannolikt att fortsätta, även om ökningstakten mattas av.
Med omsvängningen från restaurang till butik följde också en tydlig ökning av efterfrågan på svenskt. Ursprunget är tydligare och lyfts fram mer i butik, mycket tack vare Från Sverige-märkningen, men också på grund av att vi bryr oss mer om ursprung när vi själva ska välja råvara än om vi delegerat det till en kock eller offentlig upphandlare.
Livsmedelsindustrin upplever både kapacitetsbrist och råvarubrist i den förstärkta trenden. Representanter för industrin talar om mer lokala och regionala leveranskedjor, både för att minska sårbarheten och för att kunna möta efterfrågan. Det innebär en kanske unik möjlighet att ersätta importerade råvaror med sådant som vi kan producera i Sverige. I synnerhet borde det gälla frukt och bär.
Nu har det inte varit guld och gröna skogar för alla under pandemin. Ändrade konsumtionsmönster inom EU gjorde att råvaror som annars skulle ha gått till industri och måltidsmarknaden trycktes ut på konsumentmarknaden och pressade ner priserna. Det har både tomat- och gurkodlare kunnat känna av. Även potatispriset hålls konstant nere trots en inhemsk marknad i balans och väntad brist på kvalitetspotatis.
Men även med detta smolk i bägaren är glaset mer halvfullt än halvtomt. Det mesta talar för att trenden med fortsatt efterfrågan på svenskproducerat kommer att fortsätta. Till det kommer en diskussion om ökad försörjningsberedskap och då blickar många över Bottenviken och Ålands hav. Inte för att hämta produkter därifrån, utan för att se hur våra finska vänner lyckades rädda kvar så mycket av sin inhemska produktion. Där har vi också något att lära.
I rapporten Grönt Näringslivsindex för kvartal fyra och som LRF presenterade i början av december syns de positiva trenderna i form av ett ökat samlat index som stigit med tre enheter till 103. I det ingår även skogsnäringen, som drar ned något. För animalier, växtodling och trädgård hamnar index tillsammans på 104.
Den som sticker ut är trädgård med 117, en ökning med tre enheter sedan den senaste mätning. Enligt rapporten för samtliga produktionsgrenar en positiv bedömning av konjunkturen. I synnerhet gäller det frukt, frilandsodling och prydnadsväxter.
”Inget tyder på en sjunkande efterfrågan i närtid”, sammanfattar rapporten näringens egen bedömning av framtiden. Vi får hoppas att den ökade efterfrågan på svenskt och närproducerat håller i sig även efter att restriktionerna på grund av pandemin har tagits bort.
Möjligheterna att synas och göra sin röst hörd som svensk producent har i alla fall inte varit så goda på länge. Kedjorna ropar efter småskaliga producenter. Lidl har till och med lyckats med konststycket att bli en exportkanal får några av de leverantörer som de rekryterade i våras. Jag tycker att det är väldigt lovande utsikter att gå in i ett nytt år med.

Tack för detta år! Nu lyfter vi svensk trädgårdsnäring till ännu högre höjder 2021!

Som prenumerant har du fri tillgång till alla utgåvor i digital form sedan 2016. Till arkivet!