Ledaren

Vem ska plocka alla gurkor?

Jordbruk och framför allt trädgård är arbetsintensiva branscher präglade av tydliga säsonger. Det gör rekryteringen av arbetskraft svår, i synnerhet i kombination med relativt monotona och fysiskt krävande arbetsuppgifter med krav på flexibel arbetstid. Att lönsamheten inte heller är tillräckligt god för att kunna betala löner som kan konkurrera med andra sektorer – möjligen med undantag för vården – gör inte problemet lättare att lösa.

Inom trädgårdsnäringen har det länge ställts viss förhoppning till robotisering, men de stora genombrotten på det området låter vänta på sig. Lösningen har därför länge varit att rekrytera arbetskraft från länder med lägre löner och högre arbetslöshet. Under en period har problemet lösts med stöd av EU:s regelverk om fri rörlighet. Men i takt med att EU-medlemskapet ökar välståndet i de länder som tidigare varit aktuella har även den möjligheten begränsats. I stället har arbetskraft i allt större utsträckning hämtats från länder utanför EU.

Gällande regler för säsongsarbetskraft har varit krångliga men hanterbara. I hög grad har det varit upp till den enskilde företagarens egna resurser och nätverk att bemanna. Men i syfte att stoppa missbruk av möjligheten till arbetskraftsinvandring har regeringen kraftigt höjt försörjningskravet från att de arbetssökande ska ha en lön som de kan försörja sig på till att de ska ha en lön motsvarande 80 procent av en svensk medianlön. Lite ironiskt är att det är en lönenivå som inte många egna företagare ens kan unna sig själva. Regelverket har dock gjort undantag för säsongsanställda och säsongsbegreppet utvidgats från sex till nio månader.

I februari i år lämnade utredaren Ann-Jeanette Eriksson över utredningen ”Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m.” (SOU 2024:15) till regeringen. Förslagen i utredningen innebär på flera punkter en skärpning av nuvarande regler. Rabatten på 80 procent på medianlönen tas bort samtidigt som utredningen öppnar för att göra undantag för vissa yrken där lönen minst ska uppgå till lägsta lön enligt kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Det tillfälliga undantaget med nio månaders giltighet för arbetstillstånd för säsongarbete föreslås göras permanent. Dessutom föreslås krav på heltäckande sjukförsäkring för säsongsanställda.

Utredningen föreslår som sagt att regeringen ska ange yrken eller branscher där regler för säsongsanställning ska kunna tillämpas och för vilka det ska göras undantag från medianlöneregeln. Regeringen föreslås också förbjuda arbetstillstånd för personer från tredje land inom vissa yrken eller branscher. Lyckligtvis finns, med undantag för bärplockning, trädgårdsbranschen inte med i den förteckningen. Det är förståeligt att det finns motiv att stänga dörren för missbruk av arbetskraftsinvandring, men det får inte innebära att barnet kastas ut med badvattnet.

Förslagen skapar med möjligheten till undantag ett utrymme för godtycke. Den bransch som skriker högst, har flest ansökningar eller för stunden står högst i gunst har sannolikt bäst förutsättningar att komma med på listan. Vi är inte flest. År 2022 beviljades enligt den statistik som presenteras i utredningen 1 248 tillstånd för säsongsarbete. Det kan jämföras med totalt 24 247 beviljade arbetstillstånd samma år. Förutom trädgårdsanläggare finns det inte med några yrkesgrupper kopplade till trädgårdsnäringen där konkurrensen om jobben bedöms som liten eller mycket liten 2023 och 2026.

Här gäller det att trädgårdsnäringen i allmänhet och LRF Trädgård i synnerhet använder sin väl dokumenterade lobbyförmåga till att försäkra sig om att näringen inte missgynnas och att de yrken som är aktuella under inga omständigheter hamnar på listan över yrkesgrupper som skulle kunna exkluderas. Allra helst ska trädgårdsnäringens behov ingå i lagen och inte behöva bli tillgodosedda genom undantag beslutade av regeringen. Det skulle minska krånglet och risken för godtycklig behandling av en näring som utan undantag riskerar att raderas ut

Som prenumerant har du fri tillgång till alla utgåvor i digital form sedan 2016. Till arkivet!