Blomsterbönderna och det nya fenomenet med slow flowers är här för att stanna – och det är sociala medier som är motor i rörelsen. Det visar ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Rebecca Thörning, Åsa Klintborg Ahlklo och Sara Spendrup är de tre som har kartlagt och analyserat den växande odlingen av svenska snittblommor. Deras arbete har resulterat i en nyligen publicerad vetenskaplig artikel och ytterligare forskning pågår.
– Blomsterbönderna är driftiga företagare, oftast kvinnor, som har många ben att stå på i företagandet, säger Sara Spendrup som är lektor i företagsledning och under många år har forskat om trädgårdsekonomi på SLU.
Gemensamt för blomsterbönderna är att de odlar snittblommor på friland med sociala medier som främsta försäljningskanal och kontaktyta. Genom vackra bilder på Instagram når de både kunder och varandra på ett engagerande och effektivt sätt och berättar om sitt dagliga arbete, om självplock, kurser och om buketter som finns att köpa.
– Deras syfte är inte att vara nationella utan de vill verka i sin bygd och bidra till lokalsamhället och en levande landsbygd genom unika och hållbara produkter, menar universitetsadjunkt, Rebecca Thörning.
Begreppet slow flowers myntades i USA och kan jämföras med matrörelsen med slowfood; mat lagad från grunden av lokalproducerade råvaror i säsong.
Källa: SLU
