EU-kommissionen kommer att göra en utvärdering av växtpassystemet, meddelar Jordbruksverket. Kommissionen har satt samman ett frågeformulär som kommer att skickas ut inom kort till myndigheter, intressentorganisationer och företag. Det blir intressant att se resultaten.
Drygt ett år har gått, sedan krav på växtpass trädde i kraft i december 2019. Växtpassen har inneburit extra arbete och administration för odlarna. När det gäller spårbarheten, har den knappast förbättrats, den var tillräckligt bra som den var.
Ett speciellt dilemma för Sverige är att skyddad zon för bomullsmjöllus, Bemisia tabaci fortsatt finns kvar. Nu är det bara Sverige i EU som har skyddad zon, sedan Finland tog bort sin. Bemisia har flera hundra värdväxter, men Sverige har valt ut några få ”värstingar” där bland annat Begonia ingår. Det innebär till exempel att all frösådd isbegonia ska ha ett specialdesignat ”skyddad zon växtpass”.
Jordbruksverket känner till detta och deras uttalande från i höstas, gäller även i vår: ”Så länge Jordbruksverket har en pågående dialog med kommissionen, angående kravet på växtpass till slutkonsument för skyddad zon växtpass, kommer saknat växtpass för skyddad zon på plantor producerade i Sverige inte leda till en underkänd kontroll.” Trots detta har odlare fått påpekat att de ska ha Bemisia-växtpass på isbegonia.
Sverige tolkar också regler hårdare kring växtpassen. Vid e-handel/distanshandel finns krav på växtpass hela vägen ut till slutkonsument för alla växter. Finland tolkar detta på ett mer praktiskt sätt än Sverige. Där behövs växtpass bara på fleråriga växter som planteras ut på friland, det vill säga kruk- och utplanteringsväxter behöver inget växtpass eftersom de i praktiken inte utgör någon smittorisk.
Av Anna-Karin Johansson
Läs mer på www.jordbruksverket.se
